Jag har börjat jobba igen och känner att ajg inte har tid med någonting. Jag förstår inte hur alla lyckas! 
Det ska städas, tvättas, diskas, lagas mat, gå med hunden, se till att det finns mat på bordet, medicin i medicinskåpet, inhandling av diverse saker. Jag förstår att pensionärer inte har tid med något. Jag håller på att krypa ur mitt skinn och jag är bara 22 år. Jag springer tunt hemma och plockar när jag är hemma och ändå så ser det ut som jag vet inte vad här.. Det är tur att jag har snälla systrar och en snäll mamma, och naturligtvis hennes kille som hjälper till med städning. Jag är också väldigt tacksam för att min sambo, tillika far till min son, har föräldrar som också ställer upp! 
Utan dessa fantastiska människor så hade jag inte kunnat jobba kvällar och helger så mycket som jag gör. Tur att sonen är det första barnbarnet på båda sidor och får mycket uppmärksamhet av alla. Hade han varit det 20 barnbarnet så kanske dom inte hade varit lika pigga på att ta alla ungar. ;) 

 

För att uppdatera er om mina senaste projekt: Sonens docka, där står arbetet stilla för tillfället. Jag har virkat nästan 3 bläckfiskar till Neonatala i Gävle.http://www.babydjungeln.se/virka-blackfisk/

Jag stickar en tröja till mig själv. Det första stora projekt som jag gör till mig själv. :) Jag gör också en massa handdukar som man har på spisen, 18 stycken närmare bestämt. Men i förgår när jag sydde så lyckades jag sy mig i pekfingret och nålen i symaskinen gick självklart av. Det var inte så farligt långt in på fingret, bara lite på toppen, men det ont fortfarande så jag tror handdukarna får vänta nån dag innan jag drar igång med dom igen.. Eller så städar jag upp i TVrummet och sätter mig och försöker mig på det senare. Det visar sig hur jag gör.

Tidigare i veckan har jag också gjort tvål till mamma och hennes kille för dom åkte iväg till Finland för att träffa en massa folk och då ville dom ha hemgjorda saker med sig. :) mamma hade gjort knäckebröd som dom tog med sig och av mig fick dom handdukar som jag hade kvar sen tidigare och tvålar inslagna i cellofan. Det är nog det jag älskar att slå in saker i, cellofan, det blir så snyggt om man tar och gör ett arrangemang av det man ska ge bort och sedan slår in det i cellofan.